Om att prata pengar

I helgen har vi firat och haft en vuxenhelg med goda vänner. Vi har verkligen unnat oss och haft det bra och det har inte gjort det minsta ont att kortet gått varmt. Om man lever efter devisen allt men inte alltid kommer man långt. 

Det som slog mig var att vi under kvällen kom in på samtalsämnet att gå i pension tidigare. Jag är rätt öppen om att vi sparar i aktier och att portföljen en dag ska försörja oss. Men när frågan kom om när vi hade tänkte gå i pension så svarade jag vid 55, vilket inte är riktigt sant. Det är väl ca 5 år längre än vad vi egentligen planerar för att arbeta men reaktionen blev ändå, wow vad tidigt, är det verkligen realistiskt? Båda av paren vi var ute med tjänar nog mer pengar än oss, men har betydligt dyrare levnadskostnader. Ena paret är högt belånade och det andra paret som inte har barn reser och äter ute mycket. Jag vet inte varför jag inte kan vara helt ärligt och transparent men kanske har det att göra med en liten rädsla för att vi inte ska lyckas. Samtidigt kan jag ju själv se svart på vitt hur vårt kapital ökar stadigt. 

Oftast är det ju så att säga tomma tunnor som skramlar mest så jag tror jag fortsätter med att investera i det tysta. Kanske kommer ett litet humble brag på twitter där jag kan vara mig själv.