Sänk räntan, byt bank!
De senaste åren sedan vi köpte hus har vi bytt bank vartannat år när ränterabatten ska omförhandlas. Anledningen till det är att vi tydligen inte haft tillräckligt stort lån, samt att vi valt att ha vårt sparande på nischbank. På SEB kunde de tänka sig att förhandla vidare om vi hade tillgångar motsvarande 2 miljoner som vi flyttade till SEB. Tack och adjö sa vi snabbare än kvickt. Då bytte vi till Länsförsäkringar och fick bra rabatter på försäkringar i samma veva.
Men säg den lycka som varar? Nu i januari när ränterabatten skulle omförhandlas ville dem höja räntan från 1,32% till 1,53% utan vidare motivering. Dem vill helt enkelt tjäna mer pengar på oss och om dem inte fick det så var vi inte värda att ha kvar som kunder, tydligen. Själv kan jag tycka att vi var gratis pengar för dem. (Vi är nästintill noll kreditrisk.) Men, men deras val.
En snabb googling visade mig då att Skandiabanken kunde ge oss 1,27% utan att förhandla, samt utan krav på att bli helkund. Kravet var däremot att man skulle ha sin förmånspension hos dem och det har min man och även jag har en del där från mitt förra jobb och den går tydligen inte att flytta.
Så kontentan blir att vi nu flyttar lånet till Skandia, allt annat lika. Det tog inte speciellt lång tid, fixade allt på nätet och behövde inte ens prata i telefon med nån sliskig (inte alla!) bankförsäljare. Besparingen blir knappt 7000 kr innan jämkning, men varför skulle jag ge dem till banken när jag inte behöver?
Nästa steg blir att besluta om vi ska fortsätta med rörlig ränta, som historiskt sett alltid varit mest förmånligt, eller ej. Dock skiljer det extremt lite nu. Får 1,36% på tre år, 1,32% på två år eller 1,27% rörlig (1år). Tanken om att slippa förhandla under tre långa år är lockande och att lista ut hur Ingves tänker känns lika lätt som att spå i kaffesump.
Oavsett hur det blir så är kontentan att vill man ha något gjort så får man göra det själv. Det finns också nåt fint i att känna att man har tagit kontroll och att det man har, det har man fixat själv, inte bara fått. Tro på dig själv!
Men säg den lycka som varar? Nu i januari när ränterabatten skulle omförhandlas ville dem höja räntan från 1,32% till 1,53% utan vidare motivering. Dem vill helt enkelt tjäna mer pengar på oss och om dem inte fick det så var vi inte värda att ha kvar som kunder, tydligen. Själv kan jag tycka att vi var gratis pengar för dem. (Vi är nästintill noll kreditrisk.) Men, men deras val.
En snabb googling visade mig då att Skandiabanken kunde ge oss 1,27% utan att förhandla, samt utan krav på att bli helkund. Kravet var däremot att man skulle ha sin förmånspension hos dem och det har min man och även jag har en del där från mitt förra jobb och den går tydligen inte att flytta.
Så kontentan blir att vi nu flyttar lånet till Skandia, allt annat lika. Det tog inte speciellt lång tid, fixade allt på nätet och behövde inte ens prata i telefon med nån sliskig (inte alla!) bankförsäljare. Besparingen blir knappt 7000 kr innan jämkning, men varför skulle jag ge dem till banken när jag inte behöver?
Nästa steg blir att besluta om vi ska fortsätta med rörlig ränta, som historiskt sett alltid varit mest förmånligt, eller ej. Dock skiljer det extremt lite nu. Får 1,36% på tre år, 1,32% på två år eller 1,27% rörlig (1år). Tanken om att slippa förhandla under tre långa år är lockande och att lista ut hur Ingves tänker känns lika lätt som att spå i kaffesump.
Oavsett hur det blir så är kontentan att vill man ha något gjort så får man göra det själv. Det finns också nåt fint i att känna att man har tagit kontroll och att det man har, det har man fixat själv, inte bara fått. Tro på dig själv!
Kommentarer